Den ökande trenden med spelifiering

På internet idag ser vi en ökad trend med spelifiering, det vill säga att man anpassar sin plattform efter element som är hämtade från spelvärlden. Exempel på detta är att inloggade användare får en avatar som kan gå upp i level om man fullföljer vissa uppdrag som finns inbyggda i sidornas system. Detta är något som vi i den här artikeln tittar närmare på.

Exempel på aktörer som använder sig av spelifiering

Många språkintresserade har nog märkt av att det numera finns smidiga språktjänster som Duolingo och Drops, som ger en möjligheten att lära sig olika språk under spelliknande förhållanden. I Duolingo så skapar man en personlig och kan sedan låsa upp delar av ett språkträd med olika lektioner genom att klara av olika delmoment. När man övar ett delmoment så belönas man med en valuta, som kallar för lingots. Med dessa lingots kan man sedan låsa upp nya funktioner.

I den ökade konkurrensen bland spelbolag som fokuserar på casino- och betting har vi sett en liknande utveckling. Vissa innovativa aktörer har nämligen valt att utforma spelifierade plattformar där användaren kan låsa upp olika typer av bonusar och free spins, det vill säga kostnadsfria spelomgångar, genom att uppfylla olika uppdrag på sajten. I dagsläget finns det över 150 olika spelsajter på den svenska marknaden och den som vill jämföra dessa hittar pålitliga recensioner som utvärderar de olika aktörerna här.

Spelifiering är ingen nyhet

Till skillnad från vad de flesta tror är spelifiering ingen nyhet, utan grundkonceptet har funnits i skolvärlden sedan flera decennier tillbaka. På 1970-talet började dock idén kritiseras då man ansåg att spelifiering fick eleverna att drivas av yttre motivationer, som belöningar i form av poäng, istället för ett genuint intresse för att lära sig något. Detta argument är givetvis inte särskilt svårt att peta hål på. För det är knappast som så att alla som sätter höga betyg på proven har råpluggat för en själslig belöning. För många handlar det istället främst om att få tillräckligt bra betyg för att få ett välbetalt jobb. Så vad är skillnaden på en framtida monetär drivkraft och ett poängsystem så länge man lär sig vad som ska läras?

Spelifiering är tillbaka – på allvar

Kanske är det just ovanstående insikt som har fått moderna universitet att börja använda sig av spelifiering igen. I skolvärlden ser vi nämligen allt fler skolsystem som numera försöker motivera sina studenter med hjälp av “badges”. En badge fungerar som en medalj som användaren får när man lever upp till vissa krav eller integrerar med något i en viss utsträckning. Exempelvis genom att ha god närvaro på lektionerna eller göra quiz som är anpassade för en av kurserna man läser.

Att spelifiering numera används inom vissa universitet och i populära tjänster som Duolingo, Drops och börjat introduceras bland spelbolag talar givetvis för att metoden har stor potential för att bli stor på riktigt. Så länge det inte visar sig vara ännu en trendande metod som snart kommer att dö ut. För ett tag sedan såg vi exempelvis att arbetsmetoden pomodoro bli stor.

Tekniken delas upp i 6 stycken moment:

  1. Bestämma vilka arbetsuppgifter som ska göras.
  2. Sätta en timer på 25 minuter.
  3. Arbeta på arbetsuppgifterna (en åt gången)
  4. Sluta arbeta när klockan ringer och dra ett streck på ett papper.
  5. Om du har färre än 4 streck, ta en paus på 5 minuter och sedan tillbaka till steg 2.
  6. Om du har 4 streck så tar du en paus på 15-30 minuter och börjar sedan om från steg 1.

De flesta av oss kan nog hålla med om att alla arbetsmetoder är effektiva när man börjar med dem, sedan tappar man intresset för dem. Kanske kan spelifiering riskera detsamma. Att man initialt ser en ökad interaktion på ett universitet eller på en spelsida, för att sedan inse att användarna snart tappar intresset. Detta återstår att se.

Lorem ipsum tenet Dolores. Tebax te start vetja.